<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Dr. Laxman Yadav &#8211; Sharuaat</title>
	<atom:link href="https://sharuaatbookstore.com/product-tag/dr-laxman-yadav/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://sharuaatbookstore.com</link>
	<description>Publication &#38; Bookstore</description>
	<lastBuildDate>Fri, 04 Sep 2026 10:55:09 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://sharuaatbookstore.com/wp-content/uploads/2023/03/cropped-Sharuaat-Bookstore-Logo-round-site-icon-32x32.jpg</url>
	<title>Dr. Laxman Yadav &#8211; Sharuaat</title>
	<link>https://sharuaatbookstore.com</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>ડૉ. લક્ષ્મણ યાદવના બે પુસ્તકો ગુજરાતીમાં</title>
		<link>https://sharuaatbookstore.com/product/dr-laxman-yadav-books-gujarati/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[kaushik parmar]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Sep 2026 10:13:44 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://sharuaatbookstore.com/?post_type=product&#038;p=11197</guid>

					<description><![CDATA[<div dir="auto">
<div class="flex max-w-full flex-col gap-4 grow">
<div class="min-h-8 text-message relative flex w-full flex-col items-end gap-2 text-start break-words whitespace-normal outline-none keyboard-focused:focus-ring [.text-message+&#38;]:mt-1" dir="auto" tabindex="0" data-message-author-role="assistant" data-message-id="3d026c88-2f21-43af-a286-1b103705abfc" data-message-model-slug="gpt-5-6" data-turn-start-message="true">
<div class="flex w-full flex-col gap-1 empty:hidden">
<div class="fbskMG_root markdown prose dark:prose-invert wrap-break-word w-full light markdown-new-styling">
<h3 data-section-id="dwz79a" data-start="169" data-end="197">📘 પુસ્તક 1 : જાતિ ગણતરી</h3>
<p data-start="199" data-end="280">આ પુસ્તકમાં સમજાવવામાં આવ્યું છે કે <strong data-start="235" data-end="280">જાતિ આધારિત વસ્તી ગણતરી શા માટે જરૂરી છે.</strong></p>

<ul data-start="282" data-end="583">
 	<li data-section-id="j62a0y" data-start="282" data-end="305">વસ્તી ગણતરીનો ઇતિહાસ.</li>
 	<li data-section-id="mt14j6" data-start="306" data-end="331">વસ્તી ગણતરીથી થતા લાભો.</li>
 	<li data-section-id="c7cxvr" data-start="332" data-end="382">સરકારને યોજનાઓ બનાવવામાં વસ્તી ગણતરીથી મળતી મદદ.</li>
 	<li data-section-id="1r49a7j" data-start="383" data-end="442">અને આજે જાતિ આધારિત વસ્તી ગણતરી શા માટે કરવામાં આવતી નથી?</li>
 	<li data-section-id="18bj355" data-start="443" data-end="583">જાતિ આધારિત વસ્તી ગણતરી ન થવાથી <strong data-start="477" data-end="542">બ્રાહ્મણ, સવર્ણ અને પાટીદાર સમુદાયને કયા પ્રકારનો લાભ મળે છે?</strong> આ બાબત પણ આ પુસ્તકમાં સમજાવવામાં આવી છે.</li>
</ul>
<p data-start="585" data-end="792"><strong data-start="585" data-end="662">ST અને SCની જાતિ આધારિત વસ્તી ગણતરી થાય છે, પરંતુ બાકીના સમાજોની થતી નથી.</strong> તેના કારણે OBC સમાજને કેટલું મોટું નુકસાન થાય છે અને બ્રાહ્મણ, સવર્ણ સમુદાયને કેટલો લાભ મળે છે, તે પણ આ પુસ્તકમાંથી સમજી શકાય છે.</p>

<h3 data-section-id="1ptxo45" data-start="1165" data-end="1199">📙 પુસ્તક 2 : પ્રોફેસરની ડાયરી</h3>
<p data-start="1201" data-end="1386">આ <strong data-start="1203" data-end="1244">OBC સમાજના ડૉ. લક્ષ્મણ યાદવની આત્મકથા</strong> છે, જેમાં તેમણે પ્રોફેસર બનવાથી લઈને નોકરીમાંથી હટાવવામાં આવ્યા ત્યાં સુધી પોતાની સાથે થયેલા વિવિધ પ્રકારના જાતિગત ભેદભાવનું વર્ણન કર્યું છે.</p>
<p data-start="1388" data-end="1496">આ પુસ્તક જણાવે છે કે <strong data-start="1409" data-end="1496">ઉચ્ચ શિક્ષણ સંસ્થાઓમાં OBC, ST અને SC સમાજ સાથે કયા પ્રકારનો વ્યાપક જાતિવાદ થાય છે.</strong></p>
<p data-start="1498" data-end="1586">કોલેજ અને યુનિવર્સિટીના પરિસરોમાં થતા વિવિધ પ્રકારના જાતિગત ભેદભાવને આ પુસ્તક સમજાવે છે.</p>
<p data-start="1588" data-end="1768">ઉચ્ચ શિક્ષણ સંસ્થાઓમાં OBC, ST અને SC સમાજના લોકો સાથે કયા પ્રકારનો ભેદભાવ કરવામાં આવે છે તથા તેમની નિમણૂકો શા માટે કરવામાં આવતી નથી, તે પણ આ પુસ્તકમાં વિગતવાર જણાવવામાં આવ્યું છે.</p>

<h3 data-section-id="1yq18jk" data-start="1770" data-end="1785">ટૂંકમાં,</h3>
<p data-start="1787" data-end="1982">જે કોલેજો અને યુનિવર્સિટીઓને હિંદુ સમાજ <strong data-start="1827" data-end="1849">“સરસ્વતીનું મંદિર”</strong> કહે છે, ત્યાં બ્રાહ્મણ અને અન્ય સવર્ણ સમુદાયો દ્વારા કયા પ્રકારનો જાતિગત ભેદભાવ કરવામાં આવે છે, તેને સમજવાનો આ પુસ્તક પ્રયાસ કરે છે.</p>
<p data-start="2290" data-end="2409" data-is-last-node="" data-is-only-node=""><strong data-start="2290" data-end="2409" data-is-last-node="">ટૂંકમાં, જે કોઈ ભારતીય છે અને દેશના સામાજિક ન્યાય તથા ભવિષ્યની ચિંતા કરે છે, તેણે આ બંને પુસ્તકો અવશ્ય વાંચવા જોઈએ.</strong></p>

</div>
</div>
</div>
</div>
<div class="z-0 flex min-h-[46px] justify-start"></div>
<div class="pointer-events-none -mb-px h-px w-full opacity-0" aria-hidden="true"></div>
</div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>જાતિ વસ્તી ગણતરી &#8211; ગુજરાતી</title>
		<link>https://sharuaatbookstore.com/product/jati-vasti-ganatari-gujarati/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[kaushik parmar]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 07:08:42 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://sharuaatbookstore.com/?post_type=product&#038;p=11186</guid>

					<description><![CDATA[<div class="gmail-flex gmail-max-w-full gmail-flex-col gmail-gap-4 gmail-grow">
<div class="gmail-min-h-8 gmail-text-message gmail-relative gmail-flex gmail-w-full gmail-flex-col gmail-items-end gmail-gap-2 gmail-text-start gmail-break-words gmail-whitespace-normal gmail-outline-none gmail-keyboard-focused:focus-ring gmail-[.text-message+&#38;]:mt-1" dir="auto" tabindex="0">
<div class="gmail-flex gmail-w-full gmail-flex-col gmail-gap-1 empty:hidden">
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling">
<div class="gmail-flex gmail-max-w-full gmail-flex-col gmail-gap-4 gmail-grow">
<div class="gmail-min-h-8 gmail-text-message gmail-relative gmail-flex gmail-w-full gmail-flex-col gmail-items-end gmail-gap-2 gmail-text-start gmail-break-words gmail-whitespace-normal gmail-outline-none gmail-keyboard-focused:focus-ring gmail-[.text-message+&#38;]:mt-1" dir="auto" tabindex="0">
<div class="gmail-flex gmail-w-full gmail-flex-col gmail-gap-1 empty:hidden">
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling">
<h3 class="gmail-PDq2pG_selectionAnchorContainer"><strong>જાતિ વસ્તી ગણતરીના માત્ર આંકડાઓનો પ્રશ્ન નથી—તે સત્તા, સંસાધનો, પ્રતિનિધિત્વ અને સામાજિક ન્યાયનો પ્રશ્ન છે.</strong></h3>
<h3 class="gmail-PDq2pG_selectionAnchorContainer">ડૉ. <strong>લક્ષ્મણ યાદવ</strong>ની આ પુસ્તક જટિલ સામાજિક અને ઐતિહાસિક ચર્ચાને સરળ ભાષામાં રજૂ કરે છે. જાતિ અને સમાજની રચનાને સમજવા માટે આ પુસ્તક એક મહત્વપૂર્ણ વાંચન બની શકે છે. જાતિ વસ્તી ગણતરીના ઐતિહાસિક વિકાસથી લઈને આજની રાજકીય ચર્ચા સુધીનો પ્રવાસ તેમાં રજૂ થાય છે. ફૂલે, શાહૂ, આંબેડકર, અય્યંકાલી અને નારાયણ ગુરુ જેવા સામાજિક પરિવર્તનના પ્રવાહોને સમજવાની તક મળે છે. ત્રિવેણી સંઘ, અર્જક સંઘ, સમાજવાદી આંદોલન અને મંડલ આંદોલન જેવા વિષયો પણ પુસ્તકના પરિપ્રેક્ષ્યમાં આવે છે. "જાતિ<strong>થી પ્રજાસમૂહ તરફ" સુધીની સામાજિક-રાજકીય પ્રક્રિયાને સમજવા માટે, </strong>સમાજમાં કોનું કેટલું પ્રતિનિધિત્વ છે—આ સવાલને ગંભીરતાથી સમજવા માટે, યુવાનોને જાતિ, લોકશાહી અને સામાજિક ન્યાય અંગે વિચારવા માટે,  ‘જાતિ વસ્તી ગણતરી’ — વાંચો, સમજો અને સમાજ સુધી પહોંચાડો</h3>
<h3 class="gmail-PDq2pG_selectionAnchorContainer">માત્ર પોતે વાંચશો નહીં—<strong>મિત્રો અને પરિવારને પણ વાંચવા આપો.</strong></h3>
ગુજરાતી વાચકો સુધી આ મહત્વપૂર્ણ ચર્ચા પહોંચે તે માટે <strong>શરૂઆત પ્રકાશનનું ગુજરાતી સંસ્કરણ</strong> ખરીદો.
વાંચો, ચર્ચા કરો, પ્રશ્નો પૂછો અને પોતાના નિષ્કર્ષ સુધી પહોંચો.
<strong>
</strong>

</div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>‘જાતિ વસ્તી ગણતરી’ — ડૉ. લક્ષ્મણ યાદવ</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>ગુજરાતી અનુવાદ — કૌશિક શરૂઆત પ્રકાશન</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong> </strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>શરૂઆત પ્રકાશન</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>8141191311</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>8141191312</strong></div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>પ્રોફેસરની ડાયરી &#8211; ગુજરાતી</title>
		<link>https://sharuaatbookstore.com/product/professor-ni-diary-gujarati/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[kaushik parmar]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 07:07:20 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://sharuaatbookstore.com/?post_type=product&#038;p=11185</guid>

					<description><![CDATA[<div class="gmail-flex gmail-max-w-full gmail-flex-col gmail-gap-4 gmail-grow">
<div class="gmail-min-h-8 gmail-text-message gmail-relative gmail-flex gmail-w-full gmail-flex-col gmail-items-end gmail-gap-2 gmail-text-start gmail-break-words gmail-whitespace-normal gmail-outline-none gmail-keyboard-focused:focus-ring gmail-[.text-message+&#38;]:mt-1" dir="auto" tabindex="0">
<div class="gmail-flex gmail-w-full gmail-flex-col gmail-gap-1 empty:hidden">
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling">શિક્ષણ માત્ર ડિગ્રી મેળવવાનું સાધન નથી—તે સમાજને સમજવાનું માધ્યમ પણ છે.
<strong>‘પ્રોફેસર ની ડાયરી’</strong> શિક્ષણજગતની અંદરની દુનિયાને નજીકથી સમજવાની તક આપે છે. ડૉ. <strong>લક્ષ્મણ યાદવ</strong>ના અનુભવો, સંવાદો, અવલોકનો અને વિચારો પુસ્તકને વિશેષ બનાવે છે. આ પુસ્તક યુનિવર્સિટી, શિક્ષક, વિદ્યાર્થી અને સમાજ વચ્ચેના સંબંધો પર વિચારવા પ્રેરે છે. ઉચ્ચ શિક્ષણની વ્યવસ્થા અને તેમાં રહેલી વાસ્તવિકતાઓને સમજવા માટે તેને વાંચો. શિક્ષણક્ષેત્રમાં કામ કરતા લોકો માટે આ પુસ્તક અનુભવમાંથી શીખવાની તક છે.
વિદ્યાર્થીઓ માટે તે શિક્ષણવ્યવસ્થાને એક અલગ દૃષ્ટિકોણથી જોવાની તક આપે છે. પુસ્તકમાં કથા, સંવાદ, વ્યંગ્ય અને વિશ્લેષણનું સંયોજન જોવા મળે છે. તેમાં એક યુવાનની શિક્ષણ અને પ્રોફેસર બનવાની સફર સાથે સામાજિક-રાજકીય પરિસ્થિતિઓ પણ જોડાય છે.</div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling">ગુજરાતી વાચકો સુધી આ ચર્ચા પહોંચે તે માટે <strong>શરૂઆત પ્રકાશનનું ગુજરાતી સંસ્કરણ</strong> ખરીદો.
<strong>
</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>‘પ્રોફેસર ની ડાયરી’ — ડૉ. લક્ષ્મણ યાદવ</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>ગુજરાતી અનુવાદ — સાહિલ પરમાર</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong> </strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>શરૂઆત પ્રકાશન</strong></div>
<div class="gmail-markdown gmail-prose gmail-dark:prose-invert gmail-wrap-break-word gmail-w-full gmail-light gmail-markdown-new-styling"><strong>8141191311</strong></div>
</div>
</div>
</div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>डॉ. लक्ष्मण यादव की दो किताबें</title>
		<link>https://sharuaatbookstore.com/product/dr-laxman-yadav-books/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[kaushik parmar]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Jul 2026 04:20:43 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://sharuaatbookstore.com/?post_type=product&#038;p=10960</guid>

					<description><![CDATA[<div dir="auto">OBC, ST, SC के लिए विशेष दो पुस्तकें</div>
<div dir="auto">और यदि कोई ब्राह्मण, सवर्ण "सामाजिक न्याय" को समझना चाहता है, तो उसके लिए भी ये दोनों पुस्तकें अवश्य पढ़ने योग्य हैं।</div>
<div dir="auto"><img class="an1" draggable="false" src="https://fonts.gstatic.com/s/e/notoemoji/17.0/1f4d8/72.png" alt="📘" data-emoji="📘" aria-label="📘" /> पुस्तक 1 : जाति जनगणना</div>
<div dir="auto">इस पुस्तक में समझाया गया है कि जाति आधारित जनगणना क्यों आवश्यक है।</div>
<div dir="auto">जनगणना का इतिहास।</div>
<div dir="auto">जनगणना से होने वाले लाभ।</div>
<div dir="auto">जनगणना से सरकार को योजना बनाने में मिलने वाली सहायता।</div>
<div dir="auto">और आज जाति आधारित जनगणना क्यों नहीं कराई जाती? ब्राह्मण, सवर्ण और पाटीदार समुदाय को जाति आधारित जनगणना न होने से किस प्रकार लाभ मिलता है? यह भी इस पुस्तक में समझाया गया है।</div>
<div dir="auto">ST और SC की जाति आधारित जनगणना होती है, लेकिन बाकी समाजों की नहीं होती। इससे OBC समाज को कितना बड़ा नुकसान होता है और ब्राह्मण, सवर्ण समुदाय को कितना लाभ मिलता है, यह भी इस पुस्तक से समझा जा सकता है।</div>
<div dir="auto">यदि आप कहते हैं—</div>
<div dir="auto">मैं अच्छा ब्राह्मण हूँ,</div>
<div dir="auto">मैं अच्छा सवर्ण हूँ,</div>
<div dir="auto">मैं जातिवाद में विश्वास नहीं करता,</div>
<div dir="auto">मैं जातिवाद नहीं करता,</div>
<div dir="auto">और अपने समाज के जातिवादी व्यवहार का बचाव करने वाले स्वयं को सज्जन और अच्छा मानने वाले व्यक्ति हैं, तो आपको यह पुस्तक अवश्य पढ़नी चाहिए। इससे आपको यह समझने का अवसर मिलेगा कि वास्तव में आपके समाज के लोग कितने न्यायपूर्ण या अन्यायपूर्ण व्यवहार करते हैं।</div>
<div dir="auto"><img class="an1" draggable="false" src="https://fonts.gstatic.com/s/e/notoemoji/17.0/1f4d9/72.png" alt="📙" data-emoji="📙" aria-label="📙" /> पुस्तक 2 : प्रोफेसर की डायरी</div>
<div dir="auto">यह OBC समाज के डॉ. लक्ष्मण यादव की आत्मकथा है, जिसमें उन्होंने प्रोफेसर बनने से लेकर नौकरी से हटाए जाने तक अपने साथ हुए विभिन्न प्रकार के जातिगत भेदभाव का वर्णन किया है।</div>
<div dir="auto">यह पुस्तक बताती है कि उच्च शिक्षा संस्थानों में OBC, ST और SC समाज के साथ किस प्रकार व्यापक जातिवाद होता है।</div>
<div dir="auto">कॉलेज और विश्वविद्यालय परिसरों में विभिन्न प्रकार के जातिगत भेदभाव को समझाती है।</div>
<div dir="auto">उच्च शिक्षा संस्थानों में OBC, ST और SC समाज के लोगों के साथ किस प्रकार भेदभाव किया जाता है तथा उनकी नियुक्तियाँ क्यों नहीं की जातीं, यह भी इस पुस्तक में विस्तार से बताया गया है।</div>
<div dir="auto">संक्षेप में,</div>
<div dir="auto">जिन कॉलेजों और विश्वविद्यालयों को हिंदू समाज "सरस्वती का मंदिर" कहता है, वहाँ ब्राह्मण और अन्य सवर्ण समुदायों द्वारा किस प्रकार का जातिगत भेदभाव किया जाता है, यह पुस्तक उसे समझने का प्रयास करती है।</div>
<div dir="auto">ये दोनों पुस्तकें सभी को पढ़नी चाहिए।</div>
<div dir="auto">OBC, ST और SC समाज को अपने साथ होने वाले जातिगत भेदभाव को समझने के लिए इन्हें पढ़ना चाहिए। वहीं ब्राह्मण, सवर्ण समाज के लोगों को भी यह जानने के लिए पढ़ना चाहिए कि लेखक के अनुसार उनके समाज द्वारा देश के 85% लोगों के साथ किस प्रकार का शोषण किया जाता है।</div>
<div dir="auto">संक्षेप में, जो भी भारतीय है और देश के सामाजिक न्याय तथा भविष्य की चिंता करता है, उसे ये दोनों पुस्तकें अवश्य पढ़नी चाहिए।</div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>जाति जनगणना</title>
		<link>https://sharuaatbookstore.com/product/jati-janaganana-hindi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[kaushik parmar]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2026 16:35:49 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://sharuaatbookstore.com/?post_type=product&#038;p=10845</guid>

					<description><![CDATA[<h3 class="gmail-PDq2pG_selectionAnchorContainer"><span role="text"><strong>'जाति जनगणना' – डॉ. लक्ष्मण यादव</strong> </span></h3>
<ol>
 	<li><strong>'जाति जनगणना'</strong> केवल जनगणना पर नहीं, बल्कि सामाजिक न्याय की पूरी बहस पर आधारित पुस्तक है।</li>
 	<li>लेखक ने जाति जनगणना को प्रतिनिधित्व, संसाधनों और लोकतंत्र से जोड़कर समझाया है।</li>
 	<li>पुस्तक इतिहास, राजनीति और समाजशास्त्र का संतुलित विश्लेषण प्रस्तुत करती है।</li>
 	<li>इसमें फुले, शाहू, आंबेडकर, मंडल आयोग और बहुजन आंदोलनों की भूमिका का उल्लेख है।</li>
 	<li>लेखक बताते हैं कि बिना सही आँकड़ों के समानता की नीतियाँ अधूरी रहती हैं।</li>
 	<li>पुस्तक जाति जनगणना के पक्ष और उससे जुड़े भ्रमों का तार्किक उत्तर देती है।</li>
 	<li>इसकी भाषा सरल, प्रवाहपूर्ण और आम पाठकों के लिए उपयुक्त है।</li>
 	<li>तथ्य और तर्क मिलकर विषय को गंभीरता प्रदान करते हैं।</li>
 	<li>यह पुस्तक केवल राजनीति नहीं, बल्कि सामाजिक संरचना को समझने का माध्यम बनती है।</li>
 	<li>लेखक ने कठिन विषय को सहज शैली में प्रस्तुत किया है।</li>
 	<li>पुस्तक बहुजन विमर्श और सामाजिक न्याय के विद्यार्थियों के लिए उपयोगी है।</li>
 	<li>शोधपरक सामग्री होने के बावजूद इसे पढ़ना बोझिल नहीं लगता।</li>
 	<li>यह पाठक को स्थापित धारणाओं पर पुनर्विचार करने के लिए प्रेरित करती है।</li>
 	<li>समकालीन भारत में जाति जनगणना की प्रासंगिकता को प्रभावी ढंग से सामने लाती है।</li>
 	<li>सामाजिक न्याय के प्रश्नों को समझने के इच्छुक प्रत्येक पाठक के लिए यह एक महत्वपूर्ण पुस्तक है।</li>
</ol>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
